French, 1834-1912 Related Paintings of Lefebvre, Jules Joseph :. | Mary Magdalen in the Grotto | Mediterranean Beauty | Mary Magdalen in the Grotto | Love Hurts | Portrait of a Lady | Related Artists:
master of st bartholomewactive in Cologne ca 1480/1510
k. e. janssonKarl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle.
Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl.
Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman.
Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk.
Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf.
Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873.
Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Zahari Zograf(1810?C1853), better known as Zahari Zograf (or Zahariy Zograf) is arguably the most famous Bulgarian painter of the Bulgarian National Revival, noted for his church mural paintings and icons and often regarded as the founder of secular art in Bulgaria due to the introduction of everyday life elements in his work.
Zahari Zograf was born in the town of Samokov in 1810 and was taught by his brother Dimitar Zograf, with whom he later worked together, as his father died early. A spiritual student of Neophyte of Rila since 1827, he became an equal partner of his brother at the age of 21 in 1831, i.e. he was proclaimed a master.
His best known icons are those of the SS Constantine and Helen Church in Plovdiv, the Church of the Theotokos in Koprivshtitsa, as well as a number of monasteries. Zahari Zograf's best known frescoes are those in the main church of the Rila Monastery, in the chapel and the St Nicholas church of the Bachkovo Monastery, the Troyan Monastery and the Monastery of the Transfiguration. He painted three mural portraits of himself in the latter three, a move that was regarded as controversial during the time.